......ja det är det ingen som vet. Men Sessan finns inte hos oss längre.
Hon dog i torsdags.
Henrik hittade henne vinglande
på gården och bar in henne.
Hon blev sämre och sämre och dog
i bilen till djursjukhuset.
Igår hade vi begravning.
Fy, vad tomt det är utan henne.
Men jag är glad att vi fick in henne
så hon inte blev liggande ut
och dö i sin ensamhet.
Vad vi skulle ha letat och ropat.
Så nu ska vi leta kattunge
det blir ju kul.
2 kommentarer:
Åh så tråkigt...det är så hemskt att mista sina husdjur..men det är naturens gång...så skönt att ni fann henne trots allt..Jo kortlanda liggesr på vägen mot charlotenberg...efter åmotfors..så en bit till det skyltas med he t gårn på vänster sida.....tycker verkligen att du ska åka dit..går du in på hennes blogg eller hemsidan har samma namn bara byt ut mot .se eller blogspot...så finns vägbeskrivn...det är en så mysig butik...ha det så göttt..PIA
Usch så hemskt. Jag vet hur det känns.... Jodå, jag tror nog att kissekatterna oxå får plats i himlen, eller en katthimmel åtminstone.
Skicka en kommentar