Faster Lisas tekopp....

Alla känner väl till Lotta på Bråkmakaregatan.

En härlig flicka med stor vilja

och en rejäl dos självförtroende.

-Jag kan ju nästan allting, säger Lotta.

Som allt annat Astrid Lindgren gjort

så är det så BRA!

Vi som har eller har haft med barn att göra

vet ju att det är precis så här det är ibland.

Och för en del är det inte bara

ibland utan nästan jämt.

Trotsåldrar!?!?...nja, jag tror inte

så mycket på det.

Jag har jobbat med barn i 30 år

och har haft egna i snart 23

och jag tycker nog att "trotset" infinner sig

i vilken ålder som helst och dess längd varierar.

Jag tycker att vissa människor är

trotsiga hela livet:)

Ja, vad har nu Lotta med faster Lisa att göra?

Jo...den där morgonen när Lotta är så där arg

på jumpern, som killar och sticks,

så hon klipper sönder den har hon ju inget

att ta på sig och kan då inte få följa

med mamma till affären.

Frukost blev det ingen förrän hon

klätt på sig sa mamma.

När så mamma gått och Lotta, i bara linnet,

smyger sig nerför trappan

tänker hon i alla fall dricka sin choklad.

Och nu kommer poängen.........

Lottas choklad serveras i en sådan här kopp.

Dessa tekoppar har jag ärvt efter faster Lisa.

Jag kan inte påminna mig att jag sett dom

användas som tekoppar men hon hade en

kopp att ha strösocker i.

Oj vilken lååång historia det blev....

Men fina är dom kopparna

tycker jag som älskar blått.

♥~~~♥~~~♥